P3 Krim

Detta avsnitt belyser de allvarliga brottsmisstankar och den våldskultur som påstås existera vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Genom vittnesmål från tidigare elever, inklusive Agnes Hellström och Thomas, blottläggs ett destruktivt maktsystem präglat av hierarkier, rituella invigningsriter och en utbredd tystnadskultur. Utredningen fokuserar på hur äldre elever utövat våld mot yngre inom ramen för en kultur av 'battning' och manliga fostransnormer. Avsnittet undersöker även de pågående polisutredningarna och hur social press samt historiska strukturer har bidragit till att upprätthålla hemlighetsmakeri kring övergrepp och bestraffningar.

Avsnittet belyser de våldsamma händelserna i september 2023, inklusive rättegången mot Ildar Galjev och den tragiska skjutningen på Mälarhöjdens IP som krävde den unge rapparen Adals liv. Berättelsen utforskar även konsekvenserna av bombexplosionen i Fullerö där dottern Soa Sad miste livet. Genom anhörigas vittnesmål skildras den djupa personliga förlusten och kravet på ansvar från staten och polisen. Familjen beskriver hur de hanterar sorgen och hur de väljer att hedra Adals minne genom välgörenhet i Etiopien.

Detta avsnitt skildrar det tragiska mordet på 24-åriga Saba Abraham i en sporthall i Älvsjö, där två tonåringar från Göteborg har gripits. Programmet belyser den sorg och rädsla som drabbat lokalsamhället, inklusive barn och kollegor, samt de inledande utredningsspåren kring motivet. Vi minns Saba Abraham, en ung medarbetare inom Hammarby och spontanfotbollen, och hur klubben samt lokalsamhället har hedrat hennes minne. Vidare diskuteras polisens utredning kring mordet och det pågående arbetet med att upprätthålla trygghet i området.

Detta avsnitt belyser händelseförloppet kring artisten Einars död och de kriminella konflikter som föregick mordet, inklusive hans kopplingar till olika nätverk och tidigare kidnappningar. Vi utforskar även utmaningarna i utredningen, där polisen arbetar med kalla fall och teknisk utveckling mitt i en svår tystnadskultur. Vidare diskuteras de personliga konsekvenserna för anhöriga som saknar avslut när rättvisa uteblir, samt det etiska dilemmat kring källskydd inom journalistiken. Avsnittet ger en inblick i polisens arbete med att analysera gamla spår och svårigheten att finna tekniska bevis i ett komplext våldsklimat.

Ett reportage om den tragiska händelsen i Älvsjö där en 24-årig kvinna, ledare för spontan fotboll, avled efter att ha skjutits i en idrottshall. Inslaget belyser vittnesmål från närvarande ungdomar och de senaste uppgifterna kring utredningen. Polisen har häktat två tonåringar på 16 och 17 år från Västsverige, misstänkta för mord genom så kallad 'crime as a service'. Stadsdelsdirektören i Hägersten Älvsjö beskriver händelsen som en dubbel tragedi och berättar om de krisåtgärder som vidtagits för att stötta medarbetare och skapa trygghet i närområdet.

Detta avsnitt utforskar kvinnligt våld i nära relationer genom berättelsen om Henrik, som utsatts för psykisk och fysisk misshandel av sin fru Sara. Genom kriminologiska data från Operation Beta belyses hur kvinnor kan ingå i listan över högriskaktörer, med särskilt fokus på raseriet som en utmärkande faktor hos kvinnliga förövare. Avsnittet följer även rättsprocessen kring grov fridskränkning och de motstridiga versionerna under rättegången. Efter domen reflekterar Henrik över livet efteråt, de sociala reaktionerna i lokalsamhället och vägen mot läkning för honom och hans son.

Linus Lindahl från P3 Krim presenterar en ny P1-dokumentär med titeln Familjens flykt från Foxtrott, skapad av Pernilla Waderbäck. Dokumentären följer Jonas och Anna, en helt vanlig barnfamilj som över en natt blir måltavlor i en blodig gängkonflikt kopplad till Foxtrott-nätverket. Genom att följa familjen under mer än ett år skildras hur deras liv har vänts upp och ner efter att ha hamnat i korseld. Berättelsen belyser de oförutsedda konsekvenser som gängkriminalitet kan få för oskyldiga civila.

Detta avsnitt följer mordutredaren Lasse Bröms genom en karriär präglad av nationella katastrofer och dramatiska händelser, från tsunamikatastrofen 2005 till skottlossningen på Stureplan 1994. Vi får en inblick i hans arbete med DVI-identifiering, hanteringen av grov kriminalitet och de personliga utmaningar som följer med att möta tragiska öden. Bröms reflekterar även över gängkriminalitetens utveckling, behovet av förebyggande åtgärder för unga samt sina erfarenheter av allt från handgranatattentat till massskjutningar. Avsnittet belyser hans djupa passion för polisyrket och hans nya roll som författare.

En mamma upptäcker att hennes 13-åriga dotter utsatts för sexuella övergrepp via internet av en vuxen man som utgett sig för att vara en tonåring. Genom att gå igenom dottern telefon finner hon bevis på manipulation, självskada och grova övergrepp, vilket belyser de omfattande riskerna med digitala sexualbrott. Avsnittet utforskar de långsiktiga konsekvenserna av digital dokumentation, där spridning av bilder skapar en ständig risk för återupprepade trauman. Vidare diskuteras hur tekniken möjliggör snabbare grooming och vikten av att vuxenvärlden skapar öppna samtal för att minrad skam och hjälpa barn att bearbeta trauma utan skuldbeläggning.

Detta avsnitt belyser en omfattande polisinsats i Allingsås där ett rekordstort beslag av handgranater och narkotika gjordes vid ett Airbnb-boende. Utredningen visar hur en 35-årig man agerade distributör för att betala av en skuld till kriminella nätverk, och hur teknisk bevisning hjälpte polisen att identifiera en kvinnlig kurir. Vidare diskuteras den förändrade trenden kring sprängämnen i Sverige. Medan användningen av civila sprängmedel har minskat kraftigt, har en ny våg av handgranatsattacker tillkommit genom smuggling från Balkan, vilket skapar nya utmaningar för polisen och Tullverket.

Detta avsnitt berättar historien om Sara, en mamma vars son Elliot blir misstänkt för mord i samband med gängkriminalitet. Berättelsen följer den gradvisa eskaleringen från drogproblematik till ett polistillslag och de förödande konsekvenserna för hela familjen, inklusive hotbild, psykisk ohälsa och behovet av skyddade personuppgifter. Vidare belyses bristen på stöd för anhöriga till personer i kriminalitet, en grupp som ofta är bortglömd av myndigheter. Genom intervjuer med socialarbetare och politiker framgår det att det saknas nationella riktlinjer, samtidigt som berättelsen avslutas med Saras personliga och smärtsamma beslut att bryta kontakten med sin son.

Detta avsnitt följer den dramatiska domen mot en 45-årig man för medhjälp till dubbelmordet i Brattås 2005, ett fall som löstes genom banbrytande DNA-släktforskning år 2026. Vi går igenom de skrämmande omständigheterna kring upptäckten av offren Thor och Gerd samt utredningens svårigheter med motstridiga spår och brist på motiv. Genomgången täcker allt från den initiala kriminaltekniska undersökningen till rättegångens slutskede, där åklagarens bevisning om DNA-spår ställdes mot försvarets argument. Berättelsen belyser hur ett genombrott efter 21 år av ovisshet slutligen ledde till en fällande dom på 14 års fängelse.

Denna episod följer den tragiska utredningen av en brand i Biskopsgården där en femårig flicka omkom. Genom digitala bevis, övervakningskameror och mobilspår avslöjas att mamman lämnat barnet ensam under långa perioder och kan ha manipulerat bevis vid brandplatsen. Utredningen belyser även mammans psykiska ohälsa, socialtjänstens bristande agerande vid orosanmälningar samt tekniska fynd som tyder på att branden startade genom att barnet använt en braständare. Trots domen för grovt vållande till annans död och olaga frihetsberövande, pekar nya vittnesmål på ett systematiskt beteende av vanvård som pågått långt tidigare än vad som fastställts i rätten.

Detta avsnitt skildrar den traumatiska svärdattacken på Brinellsskolan i Fagersta, där en 17-årig flicka miste livet. Genom vittnesmål från elever och vårdpersonal får vi följa de akuta ögonblicken av panik och chocken som drabbade skolan och samhället. Vi fördjupar oss även i gärningsmannen Liam Nebels bakgrund, hans traumatiska uppväxt och hur sociala medier, specifikt TikToks 'True Crime Community', kan bidra till att glorifiera våld. Avsnittet belyser även de kritiska bristerna i informationsdelning mellan myndigheter gällande kända riskfaktorer.

Detta avsnitt skildrar Linneas tragiska öde efter det våldsamma angreppet av sin vän Simon år 2011, och de långvariga fysiska och ekonomiska konsekvenser hon lever med. Berättelsen belyser de juridiska hinder som uppstår när en gärningsman tar sitt liv, vilket leder till sekretess som hindrar brottsoffret från att få insyn i polisens utredning. Genom Linneas kamp för 'Lex Linnea' utforskas behovet av lagändringar för att ge brottsoffer rätt till svar. Avsnittet diskuterar även de politiska reaktionerna och justitieministerns hållning gällande rätten till insyn i förundersökningar där den misstänkte är avliden.

Detta avsnitt av P3 Krim utforskar våldtäkter inom äldrevården, med fokus på hur gärningsmän utnyttjar sårbarheten hos demenssjuka kvinnor. Genom kriminologen Anders Östlunds statistik och specifika fall från Halland belyses mönstret av opportunistiska övergrepp som sker under hygienmoment. Avsnittet beskriver även hur systemfel gör att förövare kan byta arbetsplats och diskuterar användningen av övervakningskameror inom hemtjänsten. Vidare belyses ett fall i Sundsvall där en anställd häktats, samt de politiska åtgärder som nu diskuteras för att stärka de äldres trygghet.

Ett specialavsnitt från P3 Krim som behandlar det uppmärksammade dubbelmordet i Brattås, Härnösand, år 2005. Efter 21 år har en 45-årig man åtalats för morden på pensionärsparet Thor och Gärd, vilket markerar det första fallet där DNA-baserad släktforskning lett till åtal efter den nya lagstiftningen. Avsnittet ger en inblick i de anhörigas reaktioner vid polisstationen i Härnösand, detaljer från brottsplatsundersökningen och de bevis som åklagaren Hanna Flordahl lutar sig mot. Fokus ligger på spänningen mellan den misstänktes försvarslinje, där han hävdar att han endast flyttat kroppen efter att ha bevittnat gärningen, och åklagarens bedömning av bevisläget.

Detta avsnitt belyser en polisinsats i Borås där en tolvårig flicka användes för att transportera handgranater, ett exempel på hur kriminella nätverk rekryterar allt yngre personer via digitala plattformar. Genom operation Augere arbetar myndigheter nu med ökat samarbete och minskad sekretess för att bryta trenden där unga utnyttjas som utförare i grov brottslighet.

Detta avsnitt utforskar polisens nya arbete med nätpatrullering för att motverka brottslighet och nå unga på plattformar som Twitch, TikTok och Roblox. Genom digital närvaro arbetar polisen förebyggande mot gängrekrytering och grooming samt agerar i akuta situationer. Avsnittet belyser även hur nätpatrulleringen hanterar allt från internationella ärenden till psykisk ohälsa hos ungdomar. Det diskuteras även vikten av säker kommunikation via krypterade chattar för att skydda känsliga personuppgifter och hur möjligheten att skriva istället för att ringa sänker tröskeln för kontakt.

Detta avsnitt beskriver försvinnandet av en 60-årig kvinna i Danderyd och det efterföljande styckmordet. Genom mystiska sms, inkonsekventa uppgifter från sonen och ett avgörande filmklipp på en mobiltelefon ledde utredningen fram till att kvinnans kropp hittades i en väska i en närliggande sjö. Utredningen blottlade hur paret Niklas och Marie genom planerade handlingar och våld dödade mamman. Genom digitala spår och kommunikation som präglats av konflikt och hat framkom det att mordet var en förberedd gärning, vilket slutligen ledde till att båda dömdes för mord och grovt gravfridsbrott.